European Sustainable Development Report 2022

Se hela rapporten på sidan https://eu-dashboards.sdgindex.org/

The second challenge relates to inequalities within countries. From an international perspective, social protection systems and other socio-economic policies make Europe one of the most equal continents in the world. However, there are persisting gaps in access to and quality of services and opportunities across population groups in some EU member states and candidate countries. Vulnerable groups are particularly impacted by multiple health, security and economic crises. This is covered more in the next section (1.3), which presents the 2022 ‘leave no one behind’ Index.

The third challenge relates to persisting differences in SDG performance across European countries and regions. This is generally referred to as ‘convergence’ in Europe and by EU leaders. Northern Europe, EFTA countries and Western Europe all perform above the EU27 average on the SDG Index score. On the other hand, Baltic States, Southern Europe, and Central and Eastern European countries perform slightly below the average EU27 score, although these subregions have progressed more rapidly over the past decade, and candidate countries perform well below the EU27 average, driven mostly by poorer performance on socio-economic goals and on SDG 16 (Peace, justice and strong institutions). The pace of convergence is slow, and is likely driven by better performance in capital regions or urban agglomerations, with other regions and rural areas lagging behind.

Climate Change 2021

Sammanfattningen som släpps i samband med COP27 lyfter de viktigaste resultaten av IPCC-rapporten ”Climate Change 2021: Physical Science Basis” som författades i augusti 2021 av en stor mängd forskare runtom i världen.

Den lättlästa versionen beskriver forskningen från tre perspektiv: klimatförändringar i dag, vårt framtida klimat och möjligheten till begränsning av framtida klimatförändringar.

Ladda ner ”Climate Change 2021– Summary for All”

Ladda ner rapporten ”Climate Change 2021: Physical Science Basis” på IPCC:s hemsida

Vetenskapen – om klimatet

Klimatförändringarna är redan märkbara världen över, och i dag vet vi med säkerhet att det är mänsklig påverkan som ligger bakom. Den globala uppvärmningen gör att vi i framtiden får räkna med allt fler och mer extrema väderhändelser.

Med vetenskapens hjälp kan vi bättre förstå vad det är som händer och hur vi kan bromsa utvecklingen.

Läs KVA:s rapport från oktober 2021, som är lika aktuell idag och kan laddas ner på sidan https://www.kva.se/vetenskap-i…/miljo-klimat-och-energi/

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion minskade 2020

2020 var växthusgasutsläppen från svensk konsumtion 7,6 ton koldioxidekvivalenter per capita. Detta är en minskning med 12 procent jämfört med 2019, och en minskning med 35 procent jämfört med 2008.

Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp (från hushåll, offentlig sektor och investeringar exklusive export) uppgick till 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter (7,6 ton per capita) år 2020. Detta är en minskning från 89 miljoner ton koldioxidekvivalenter (8,7 ton per capita) 2019 och en minskning från 109 miljoner ton koldioxidekvivalenter (12 ton per capita) 2008. Den minskande trenden under perioden beror både på minskade utsläpp från svensk produktion och minskade utsläpp från Sveriges import. Till årets publicering har revideringar skett i hela tidsserien 2008–2020 (se även revideringar nedan).

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion och produktion i jämförelse med BNP-utvecklingen, 2008–2020:

Läs mer på sidan https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper—miljopaverkan-fran-konsumtion-2020/

Avstannad tillväxt i miljösektorn 2020

Miljösektorn utgör 4,1 procent av Sveriges BNP. Produktionen av miljövänliga varor och tjänster var i stort sett oförändrad 2020 jämfört med året innan. Miljösektorn sysselsätter drygt 159 000 personer, varav 80 procent är män.

Statistiken om miljösektorn beskriver den del av Sveriges ekonomi som producerar miljövänliga varor och tjänster. I miljösektorn ingår produktion av miljöskyddande varor och tjänster samt aktiviteter som syftar till mer hållbar resurshantering.

Miljösektorns förädlingsvärde uppgick 2020 till 204 miljarder kronor. Det motsvarar 4,1 procent av Sveriges totala BNP, vilket kan jämföras med tidsseriens början 2003 då miljösektorns andel utgjorde 2,7 procent.

Läs vidare HÄR

Sveriges största riskområden

För första gången presenteras en samlad bild över de områden i Sverige där riskerna för ras, skred, erosion och översvämning är som störst. Tio nationella riskområden med komplexa klimatrelaterade hot har identifierats i en rapport till regeringen från Statens geotekniska institut (SGI) och MSB. Myndigheterna ger också flera förslag på vad som behöver göras för att minska riskerna.

Mer finns att läsa på https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/juni/har-ar-sveriges-storsta-riskomraden-for-ras-skred-erosion-och-oversvamning/

Hela rapporten hittar du på https://www.msb.se/siteassets/dokument/om-msb/vart-uppdrag/regeringsuppdrag/2021/ru-riskomraden.pdf